Category Archives: Uncategorized

tijd, Nordic walking of hardlopen?

tijd, Nordic walking en hardlopen zijn voorkomende vormen van lichaamsbeweging, maar de drie vormen van lichaamsbeweging past niet alle. Het is belangrijk om de juiste vormen van lichaamsbeweging voor kiezen om maximale resultaten te krijgen. We bekijken de voor- en nadelen en sorteert welke oefenen om uit te kiezen?

Voor de meeste van de menselijke geschiedenis heeft ooit belangrijk geweest. När vi levde som samlare och jägare var vi ofta tvungna att vandra många kilometer. Vår uthållighet vid just gång är därför enorm. Vi kan om det krävs, är i god form och har mat med oss gå nästan hur långt som helst utan paus. Människan är byggd för promenader.

Bygg upp kroppen med gång
Gång är en bra motionsform för att bygga upp en grundform och hjälpa till med viktminskning. Risken för skador är liten och det är enkelt att få in promenader i vardagen.

Hälsofördelarna med gång kommer tidigt och är stora. Risken för en förtidig död kan minska med nästan 50% bara genom några promenader per vecka. Men satsa hellre på en daglig promenad om du vill öka fettförbränning, stärka muskler och få bättre syresättning.

Stavgång

Stavgång utvecklades under 50-talet i Finland som sommarträning för längdskidåkare. I USA är stavgång numera en av de populäraste motionsformerna och i Finland finns över 1 miljon utövare.

Stavgång förbättrar kondition och stärker muskler och skelett i armar, axlar, rygg och ben.

Fettförbränningen blir hög eftersom många muskler aktiveras. Det samma gäller konditionen. Förbränningen efter ett stavgångspass stiger med närmare 20% under ett dygn och hemligheten är just att flera stora muskelgrupper aktiveras.

Stavgång är snäll för kroppen

Den stora fördelen med stavgång är framför allt att musklerna blir jämnt belastade. Du blir därför inte trött lika tidigt och kan hålla på länge.

Risken för skador är mindre än vid gång eftersom belastningen fördelas över en större yta i och med stavarna. Du får ett extra stöd med stavarna och faller därför inte lika lätt.

Den höga fettförbränningen och den låga risken för skador gör stavgång till den perfekta motionsformen för överviktiga och äldre.

I många städer finns gratiskurser i stavgång. Det rekommenderas eftersom det är bra om man får in rätt teknik tidigt.

Löpning

Löpning är motionsformernas turbo. Du förbränner kalorier och fett snabbt och arbetar med många stora muskelgrupper. Löpning ger snabba resultat när det kommer till kondition och viktnedgång.

Det brukar påstås att du förlänger livet med lite mer än tio minuter för varje kilometer som du springer. Det kan mycket väl stämma. Det är svårt att bli överviktig när du löper regelbundet. Dessutom stärks immunförsvar och risken för diabetes och andra sjukdomar minskar.

För att bibehålla kondition och vikt krävs regelbunden träning. Detta är svårare att klara med löpning. För din hälsa är det bättre att ta en promenad dagligen än att du springer en gång i veckan.

Löpning är bra för hjärnan

Har man problem med ångest och nedstämdhet är löpningen en av de bästa träningsformerna. Kombinera den med styrketräning för maximalt resultat. Löpningen sätter fart på endorfiner, cannabioler och andra trevliga signalsubstanser.

Samtidigt minskar stresshormonerna adrenalin och kortison.

Lär dig gå innan du springer

Risken för skador av löpning är tydlig om du är otränad. Innan du börjar med löpning måste du därför bygga upp muskler, skelett och kondition. Gång och stavgång är utmärkta val för detta.

När grundkonditionen har kommit och du vill börja med löpning är det viktigt att växla mellan gång och löpning under träningspasset. Risken för skador finns ju fortfarande kvar och du behöver därför fördela belastningen mellan fler muskler. Gång och stavgång gör detta åt dig.

Har du problem med leder är löpning fel motionsform. Växla och kombinera istället mellan gång, stavgång och cykling.

Runners high

tijd, stavgång och löpning kan alla tre ge runners high. Runners high innebär att kroppen släpper lös signalsubstanser som ger en angenäm sinnesstämning. Ingen vet med säkerhet vad som orsakar runners-high men flera hormoner och signalsubstanser tros ha betydelse.

Troligen handlar det delvis om s.k. endorfiner vilka har en effekt besläktad med de narkotiska opiaterna (kodein, morfin m.fl.). Effekten av endorfinerna kan vara lokaliserade i kroppen och utöva sin effekt utanför det centralanervsystemet.

Vad som talar för detta är att endorfiner inte klarar att passera hjärna-blodbarriären. Trots att de inte passerar in i hjärnan uppfattar vi fortfarande deras verkan. Det kan också tänkas att endorfiner släpps lös i hjärnan och utövar en verkar genom det.

Troligen släpper kroppen också ut kroppsegna cannabioler. Dessa ämnen är besläktade med de aktiva substanserna i cannabis. Cannabiolerna släpps lös när du avslutat ett hårt träningspass. Den lugnande effekten du känner där muskler och sinne slappnar tros bero på dessa.

Vid viss typ av träning släpper kroppen ut mer serotonin än annars. Detta gäller framför allt styreträning.

Övernitiska styrketränare tar ofta tillskott med aminosyran tyrosin för att minska produktionen av serotonin och istället öka produktionen av dopamin eftersom serotoninet kan göra dig trött och seg så att du inte orkar träna lika länge. De flesta uppskattar dock en extra dos serotonin. Vilken roll som serotonin kan spela för runners-high är tämligen outforskat.

Runners high är enklast med löpning

Det går snabbare att uppnå runners high med löpning än med gång och stavgång. Det finns många teorier kring det här, men principen bör vara att kroppen helt enkelt belastas mer vilket gör belöningen viktigare.

Om du har fått runners high tidigare är det betydligt enklare att få det igen. Innan du har fått din första runners high kan du behöva slita med löpningen många månader. Det är lättare att få runners high ju längre du löper. Hastigheten är mindre viktig.

Vilka skor man väljer kan spela roll för hur lätt den första upplevelsen kommer. Det verkar finnas ett samband mellan just fotsulorna och runners high även om ingen säkert vet hur. En teori är att blodkropparna som slås sönder i fotsulorna får endorfiner att släppas lös.

Yogamatta vilken tjocklek

Det finns flera olika typer av yoga mattor för dig att välja mellan, alla har olika egenskaper. Det gäller att hitta en yogamatta som passar för dig.

PVC – De bästsäljande halkfria yogamattorna är i allmänhet tillverkade av PVC vilket ger den halksäkra egenskaper. Dess tjocklek kan gå från 3 naar 5 mm. Dessa mattor är oftast lite billigare än andra mattor. Dessa yogamattor anses vara för nybörjare och kan köpas från några hundra.

Naturgummi – Dessa mattor är gjorda av naturgummi och andra naturliga fibrer vilket naturligtvis är bra för dig och miljön. De tenderar att vara lite tjockare, vanligen 5 mm tjocka och kostar lite mer än yogamattorna som är gjorda i pvc material. En naturlig gummimatta kommer i allmänhet att kosta från ca 400 kr och upp.

Bomull – För dem som föredrar mjukare mer naturlig känsla, så är yogamattan i bomull ett alternativ. I allmänhet är dessa är oblekta och ofärgade och görs av naturligt bomull. Bomulls mattorna käns bekvämare och är mer absorberande än gummi /PVC. de kostar lite mer oftast runt 600 kr. Dessa mattor är ca 3 mm tjocka och är väl tänkt för meditation.

Som du ser finns det olika typer av mattor som finns på marknaden. Vid valet av din yogamatta bör du tänka på vad du ska ha den till och vad du har för mål med den. Även om kärnan i yoga är enkelhet, så finns det många olika yoga verktyg och tillbehör som gör din yoga upplevelse mer effektivt och givande, så välj den yogamatta som passar för dig.

Träning och smärta

Smärta är din kropp som talar till dig. Om du tränar regelbundet, då kommer du att uppleva någon grad av fysisk smärta i kroppen. Hur lite smärta ska man känna när man tränar eller hur mycket smärta ska man tåla?

En av de viktigaste riktlinje som är bra att använda om hur mycket smärtan du ska tolerera.

Tänk på din smärta på en skala från 1 naar 10 där 1 är ingen smärta och 10 är intensiv smärta.

Om smärtan ligger på 3 eller mindre under din träning så är smärtan uthärdlig och du kan fortsätta med övningen.

Det är viktigt att lyssna på din kropp när du tränar. Om du tränar yoga, eller stretchar, kan du uppleva en viss smärta. Om smärtan är över 3, så ska du definitivt stoppa rörelsen. Om smärtan kvarstår ska du rådfråga en doktor. Det kan finnas flera orsaker, mycket träning, muskler och ligament, etc.

Smärta kan vara din vän eller din värsta fiende. Du kan göra det till din vän genom att använda den som en termostat. Om övningen blir för smärtsam, då måste du ta det lite lugnare med din träning. Men du måste känna lite smärta för att få resultat.

Således finns det sanning i ordspråket: ”den som vill bli fin får lida pin”. En viss grad av smärta ska du känna för att du ska bättra på din kondition, styrka och hälsa. Du ska använda dig av skalan, och kör aldrig över 3. Om smärtan är i nivå med 3 eller lägre, då kan du fortsätta med din träning. du bör ha en dag eller två för återhämtning. du bör utmana din kropp med övningar som är intensiva. Här är några punkter om den frågan:

* Du bör hantera din smärta och intensitet i din träning. Till exempel, om du tränar intensivt en dag, bör du nästa dag ha en vilodag.
* Du bör inte träna intensivt för lång tid (mer än 45 minuter).
* Du ska alltid ha en bra uppvärmning och nedvarvning under dina intensiva pass.
* Du ska njuta av återhämtningen efter dina träningspass.